Prioriterade områden


Arbete via digitala plattformar

skapar nya möjligheter för företag och arbetstagare, till exempel för personer som kan ha svårare att få tillträde till den traditionella arbetsmarknaden. Det handlar helt enkelt om arbete som tillhandahålls på eller förmedlas via en onlineplattform.

Den vanligaste affärsmodellen för plattformar är den internetbaserade marknadsplatsen som matchar utbud och efterfrågan på arbetskraft. Det handlar ofta om jobb inom yrken och sektorer som transportsektorn (budbilsförare och taxichaufförer) och lokalvårdare och hantverkare (som exponeras för kemiska produkter och löper hög risk för halk-, snubbel- och fallolyckor). Plattformsarbetarnas arbete styrs med hjälp av algoritmer som påverkar arbetsfördelningen och ersättningen, och som samlar in arbetstagardata som kan användas för att öka övervakningen.

På grund av de atypiska arbetsförhållandena med digitala plattformsoperatörer ökar riskerna för arbetstagare på digitala plattformar. De har också liten förhandlingskraft och liten kontroll över sitt arbete. Detta är uppenbart i leverans- och transportsektorerna, där arbetstagarna befinner sig på plats, har lägre kompetens och är föremål för en hög nivå av plattformskontroll.

Plattformsarbetare utsetts även för isolering, arbetsintensifiering, långa arbetsdagar och digital kontroll och övervakning som kan leda till höga stressnivåer. Deras tillgång till skydd begränsas dock av deras yrkesställning. Eftersom plattformsarbetare vanligtvis är egenföretagare ansvarar de för sin egen hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Plattformarna har ingen skyldighet att vidta åtgärder för att öka skyddet för plattformsarbetare.

Läs mer om hur man kan förebygga eller minimera risker förknippade med arbete via digitala plattformar.